Nille

Jag har vart lite lat den här veckan, lite blogg lat, men jag lovar att jag kommer när skolan är över bli väldigt duktig på att skriva här ;P

dag har vart en sån där dag jag inte kommer minnas om tio år eller om en månad eller imorgon men det har vart en skön dag. Fick en massa gjort i skolan och som inte de vore nog så plugga jag en massa när jag kom hems också.

Kunde ta halvfyra bussen hem, hel skönt, fast ungefär fem i halv fyra kom jag på att en glass vore himla gott.
Sagt och gjort jag styrde mina 46:or mot pressbyrån, mmmm magunum.
På väg ut, precis när jag slängt pappret från glassen kom jag på en ganska dum sak, bussen skulle ju gå jätte snart och där står jag med en magnum colombia, visst busschafförerna brukar inte bry sig, men bara tanken på att äta glass på 807:an fick mig att må illa, för alla vet ju hur det luktar på 807:an:
En frisk blandning av hundskit, gamal spya och blöt halm.

jaja det var bara att äta upp hela glassen det. efter världsrekord i brainfreeze kom så bussen.
även om glassen var uppäten så måddejag ändå illa :S kan rimboborna börja duscha kankse?

Ikväll har jag vart med min bästa kompis, han kollade på när jag spelade gitarr, vi kollade på talang 2007 tillsammans, han hjälpte mig att göra svenska uppgifterna, vi har alltid roligt tillsammans, Vad vore jag utan dig mina kära dator?
"Niklas, du är sorglig" :P

Jag har insett något ganska lustigt,  ganska spännande,  ganska oroväckande?
 Olika dagar fungerar lite som olika droger för mig:

Måndagar: den ganska spännande drogen, man har ingen direkt koll i vilken riktning den ska gå, Ibland uppåt ibland långt ned, som ni förstår skapar detta otroliga humörssvängningar.

Tisdagar: en form av lugnande drog som får mig att känna mig väldigt harmonisk och lugn.

Onsdagar: Galen, jag säger bara det, den här drogen gör mig galen! En intensiv euforisk känsla som får mig att kunna springa på väggarna.

Torsdag: en deppresiv drog som får ångesten att gro, självkänslan att sjunka och hopplösheten att ta ett hårt grepp.

Fredag: en mildare form av onsdagsdrogen men som sitter i hela dan och når görge höjder efter kl 13.

Lördag: Ett stilla lyckarus som ger en ambitilsö kick och de flesta vardagsproblemen har aldrig existerat.

Söndag: en till början väldigt lugnande drog som kan gå åt två skilda håll, den vanöiga riktningen: gradvis sjunkande lycka och övergår till ångest och en känsla av förtvivlan, eller så går den åt andra hållet ger en känsla av ett mysigt lugn och nostaligiska tankar.

Det var idag det skulle ske, den där dagen om så lång tid att de troligtvis aldrig skulle ske. Jag pratar inte om den dagen då mänskligheten vandrade på mars, inte den dagen då vi fann ett vaccin mod aids, nej utan den dagen då jag och calle skulle klippas.

Vi hade lovat att vara på station 06:50, bussen gick 06:55. När vi satte oss i bilen 06:45 var vi väldigt optimistiska, men för var minut som gick insåg vi mer och mer att någon dag måste någon människa på något sätt lära oss att planera.
hur som helst, efter några stressade minuter och en såndär halvskön parkering så stod vi och väntade på bussen. Sen kom vi till skolan, efter lite rundvandring på en skola som mest liknade ett mentalsjukhus för personer som inte bör få se solen igen var det så dags för klippningen.  Gick ju riktigt bra de där, Bra jbbat malin! :P
Lunch sen va de dags att åka hem, sov hela vägen hem. hämta bilen , lämnade calle, åkte hem och sov ännu mer. Pappa ringde och väckte mig, han pratade en massa och vi sa hej då.
Men de var något som va konstigt. jag hade inte uppfattat ett enda ord av vad han sa. så jag la mig och sov igen.
När pappa kom hem frågad ehan varför jag inte börjat laga mat
"Hur ska jag veta vad jag ska göra för mat?"
"Kankse för att jag ringde och berättade det för dig nyss?"

tre saker idag:
idag insåg jag verkligen vad som måse göras
Idag såg jag nått fint
idag sken solen